HELVETES JÄVLA SKIT!

Kom nyss hem och sitter här med hes hals och darrande armar. Och varför då, undrar ni.
Jo, ena handtaget på min blytunga matkasse gick sönder när jag var på väg hem. Så det var inte annat att göra än att bära alltihop i famnen hela vägen från bussen.
Den vägen känns oftast rätt kort, men ikväll var det som om jag blev argare och argare för varje steg jag tog. Dessutom lyssnade jag på At the gates på hög volym.
Så när jag kom hem provade jag nåt som jag aldrig tidigare försökt med: att skrika ut min ilska. Jag vrålade så högt jag kunde ett par gånger, tills jag kände att det tog emot i halsen.
Tur att jag bor i källaren och inte har några grannar som kommer och knackar på och undrar om någon håller på att bli slaktad. För det lät ungefär så. Men skönt var det.

Lev väl!

/FC