Men suck! Det är allt jag kan säga om mitt liv nuförtiden. Vad sur jag blir på att min livssituation är som den är och att jag inte kan förändra den själv. Jag får inte jobba, och det gör mig ännu mer nerstämd. Jag går här hemma och på Eken och tiden bara går utan att något vettigt händer. Jag ser bara framåt hela tiden och kan inte leva i nuet. Jag vill inte leva i nuet när saker och ting är som de är. Hade jag fått bestämma helt själv hade jag ringt runt till alla äldreboenden i stan och bett och timvik. Men tyvärr får jag inte göra det. Jag måste ha praktik först och det verkar ju ta en evighet innan saker och ting händer på den fronten. Men det är bara att göra som Lasse sjunger: "Håll ut, håll ut. Förr eller senare spricker en bubbla, håll ut några dagar till".
Jag sörjer över vänner som jag haft och sedan förlorat. Det känns jobbigt ibland, att bli övergiven sådär utan anledning. Ibland blir det revor i relationer som inte går att reparera. Man gör saker man senare ångrar och ibland kan dessa saker stå en dyrt. Men det är inget jag kan göra något åt. Den enda människan man kan styra är sig själv.
Samtidigt är jag tacksam över de vänner jag har och det som jag upplevt, framförallt förra sommaren var fantastisk. Hoppas att denna sommaren också blir fin.
Och jakten på kärleken fortsätter. Eller egentligen ska man väl inte kalla det för jakt, för man ska ju inte jaga efter kärleken. Jag tror inte att det fungerar så. Men man måste våga lite för att få något. Man kan träffa många och se om det kanske kan komma att funka med någon. Gör det inte det så är det bara att leva på och försöka ignorera den stora saknaden som ibland infinner sig. Den stora avundsjukan man känner när man ser ett förälskat par. De dåliga tankarna som man får om sig själv efter att ha varit ensam ett helt liv. För jag har fått ganska dåligt självförtroende den senaste tiden, det tror jag att ni förstår som läste mitt förra blogginlägg.
Jag har gått upp i vikt och det mår jag rätt dåligt över. Varje gång jag ser en lång och smal tjej med platt mage så kokar det i mig av avundsjuka. Jag tänker att de där tjejerna måste ju vara hur lyckliga som helst, så som de ser ut. Men så är det ju naturligtvis inte. Alla har ju sina problem, och trots att jag tycker att de ser perfekta ut så har nog även de komplex för något. Men jag har svårt att vara nöjd med mitt utseende, så är det bara. Jag undrar om det skulle hjälpa om någon älskade mig och gav mig bekräftelse. Men det är inte säkert.
Well well, livet är ju inte en enda stor plåga som väl är. Snart är det Grey's Anatomy på tv och sen Fråga Olle. Lite trevligt tidsfördriv. Och imorn ska jag se Kjellvander på Konsert & Kongress. Det blir nice.
Kram på er!
Dagens låt: Petter feat. Säkert! - Logiskt
