ROSKILDE 2008

Yeah, I'm goin', I'm goin'. Spännande ska det bli med mitt livs första festival.

Hoppas jag kommer hem helskinnad!

Vi ses när jag kommer hem :)

Dagens låt: Unearth - This Glorious Nightmare

Hejdå Pepsi!

Idag lät jag min lilla Pepsi få komma till de evigt gröna ängarna. Det känns ledsamt, men ibland måste man ju göra det som man vet är det rätta.

I morse när jag skulle kolla till henne såg jag att hon låg på sidan med benen stelt ihop. När jag satte ner henne på golvet kunde hon inte gå alls utan hon försökte desperat släpa bakbenen efter sig. Och då kände jag bara att "Det räcker nu". Hon är gammal och trött och förtjänar inte att lida på det här sättet. Åtta år är mycket för ett marsvin.

Så jag ringde till djursjukhuset och fick en tid klockan sju. Det var dyrt som tusan, 700 kronor för besök, avlivning och kremering. Men det fick det vara värt, tyckte mamma. Hon följde med mig ut till Jägarvallen och Djursjukhuset. Pepsi fick åka i en korg insvept i en handduk med en stor gurkbit som färdkost på den sista resan.

Vi anmälde oss i receptionen och sen fick vi sitta ner och vänta en kort stund. Sedan fick vi gå in i ett rum. Efter en kort diskussion med veterinären fick vi veta att hon skulle få en spruta i magen och sedan somna in. Hon gick och hämtade sprutan och sedan när hon kom tillbaka var stunden inne. Jag gav Pepsi en puss på huvudet och sedan fick jag hjälpa till att hålla henne. Hon skrek högt och sprattlade när hon fick sprutan, stackars liten. Men sedan blev hon lugn och somnade stilla in liggande i handduken. Tårarna rann på mig och mamma och vi fick vara ifred en stund och ta farväl. "Att man kan bli så för en liten råtta", sa mamma. Men det är klart, vi har ju haft henne länge. Det kändes konstigt när hon bara låg där helt stilla. Men vi visste att hon hade det bättre nu.

Vila i frid gumman, du var världens bästa marsvin!

Puss