Helgen - Aurora, Hellzbellz och Brokeback mountain

Kvällen den 18:e augusti hade jag egentligen bara tänkt vara hemma, men så sa mamma att bror min skulle spela på Nykvarnsfestivalen (med sitt metalband Breakpoint Down) så jag bestämde mig för att följa med. När jag senare också fick höra att päronen hade tänkt äta ute på stan innan så kunde jag ju bara inte tacka nej. För hur lite jag än gillar att umgås med de där två skrumpna människorna så är faktum att vi äter ute på stan med familjen i snitt i en gång vartannat år. Så jag gick med på att ta en cykeltur till stan med de där två.
Det blev libanesiskt på Plaza, och det var helt okej. Sedan cyklade vi neråt stan till festivalområdet. Kändes helskumt att gå in där efter sina föräldrar när hela området var överbefolkat av ungdomar i åldrarna 14-18 år. Men jag är inte så känslig av mig längre så jag skämdes inte nåt värst. Värre har man ju varit med om.

Spelningen var riktigt bra, tror att jag numera kan räkna mig själv till skaran av deras fans. Storebror drog så underbara gitarrsolon att man inte kunde göra annat än att digga. Way to go, brother! Jag är en stolt lillasyster.

När spelningen var slut skulle päronen cykla hem igen, men jag hade andra planer. Jag begav mig istället hem till en någorlunda nyfunnen vän där det dracks Aurora och konverserades om livet. Senare vid 23-tiden begav vi oss ner till festivalområdet igen där Hardcore Superstar höll låda så det stod härliga till. Så stod vi där och lyssnade ett tag och kände oss som två pensionärer bland alla små fjortispopkids. Men det var trevligt. Bra musik och fin utsikt är en bra kombination. :)
Vi hörde inte på hela konserten (eftersom mitt sällskap sjunger i ett metalband och föredrar lite hårdare tongångar) utan gick tillbaka till lägenheten igen efter att ha lyssnat i dryga halvtimmen. Där drack vi upp vinet som var kvar i flaskan och konverserade lite till tills det var dags för mig att cykla hemåt.
Sammanfattningsvis en riktigt trevlig kväll.

Och igår kväll var det också hemskt trevligt (det ordet börjar smaka surt i munnen nu som mycket som jag missbrukar det). Jag satt hemma hos min käraste vän och sockertuss Robban och hade lite mini-filmmaraton. Mellan sju och halv fyra åt vi mängder av chips, dip och godis ("Så att vi kan bli ännu fetare än vad vi redan är", som Robban sa, haha) till Wedding Crashers, Crash och Brokeback mountain. Den senare hade jag redan sett en gång hos Robban men det var i ett mindre nyktert tillstånd varför jag väldigt gärna ville se den igen. Och den var bättre den här gången eftersom jag var lite mer vaken.
Grabben grät på slutet den här gången också (inte undra på, det är ju fruktansvärt sorgligt). Hihi, riktiga killar är killar som kan gråta, eller hur Rob?
De andra två filmerna var också bra, särskilt Crash eftersom jag tycker om gripande draman. Filmer ska kännas och brännas när man ser dem, då är de som bäst.

Idag gick jag upp halv tolv, åt lite "frukost" och sedan har jag suttit vid datorn i stort sett hela dagen (runt sju timmar skulle jag gissa, det är rekord). Så nu är jag ganska trött på den här burken. Men innan jag går ska jag blogga klart, och det ska jag göra med att visa gårdagens inköp: http://caliroots.com/system/search/product.asp?id=5308. Nice, huh?

Tack och adjö, Nisses päronpö