Sunday, July 18, 2010

La vie en rose - Sex månader och fyra dagar senare





Nu är jag tillbaka! Och det med besked.
Det har hänt väldigt mycket sedan jag skrev senast; det blev vår, jag blev singel, jag fick fast anställning, jag drog ihop ett band, det blev sommar, jag hade semester, jag åkte på festival och väl hemma i Stockholm tog jag årets första dopp.

Just idag har jag tagit mig i kragen efter en veckas sjukskrivning och fått hjälp av Kalle att fixa en riktig stomme till min säng. Så i natt kommer jag att sova som en drottning! Mitt sovrum är dessutom snyggare än någonsin. American style.

Vädret har ändrat sig, till min stora glädje. Bort med all kvav och fuktig luft och fram med den friska havsbrisen! Tog en promenad nere vid Årstaviken idag och fyllde på med ny energi. Ska ju tillbaka till jobbet imorn, hoppas att de har fixat ventilationen tills dess...

I övrigt har jag djurabstinens, som yttrar sig i en kattlängtan eftersom både min syrra och brorsans tjej har skaffat varsin liten kisse. Längtar tills den dagen kommer då jag själv kan skaffa mig ett spinnande knyte. Tills vidare får jag hålla tillgodo med de kryp som betraktar lägenheten som sin. Spindlarna är jag inte lika rädd för längre, även om de alltid hamnar i dammsugaren till slut. Silverfiskarna är bara äckliga, och den där feta råttan utanför mitt fönster är väldigt söt men den får helst hålla sig utanför rutan där jag kan studera dess klätterkonster.

Det blir återigen rep med bandet imorn. Jag är oerhört glad över det vi lyckats åstadkomma hittills och känner på mig att det kommer att bli ännu bättre. Jag har fått äran att sjunga lead vilket jag trivs utomordentligt bra med. Min styrka ligger i rösten, där känner jag mig hemma.
Våra folkinspirerade låtar handlar nästan uteslutande om blod och död, det blir lätt så när man vill skriva ballader... Men vi försöker dra med några glada låtar också, så att det inte ska bli som en begravning. En Myspace kommer antagligen att skapas när vi har spelat in låtar, bestämt bandnamn och känner att vi vill visa vad vi gör.


So long, sisters and brothers!

No comments: